Jahaja, då blev det fredag igen då och enligt Skepps-boken är det den trettonde mars idag. Kanske lika bra vi går och drar täcket över oss igen. Vad sägs om soffhäng och kaffe? Kan det vara något?
Om du vill kan jag fortsätta berätta historien om Stens Äppelpaj och vad vi tänker oss att det skulle kunna bli av den.
I gårdagens inlägg pratade vi ju om hur han, Mellansonen, gick från att vara en konstnärligt lagd historieberättare redan som pojkspoling, till att som en ung man i sina bästa år starta ett eget förlag.
Utgivare av spel, böcker och digital media låter kanske väldigt stort, fast i själva verket är det fortfarande en pytteliten verksamhet.
Men vi tror på den.
Här i England har den fått växa lite som en sån där japansk bonsai (en till sån där sak vi kan prata mer om en annan gång), men ska vi slå rot i Sverige är det väl mer en redig maskros vi behöver. En som är redo att släppa iväg en himla massa frön på en gång.
Jag tror jag har berättat om hur vi tog på oss en massa så kallade commissions – beställningsjobb – inför förra flytten. Sten gjorde en massa illustrationsuppdrag mot bidrag till flyttkassan och jag redigerade ett par böcker och coachade en del. Då riktade vi oss bara till folk inom författarkollektivet som redan uttryckt en önskan om att få hjälpa till och Stens egna kundkrets.
Den här gången satsar vi på Äppelpaj och Andra Bullar.
Vi tänker utvidga vår författarservice till att erbjuda våra tjänster till en bredare kundkrets. Lite som Pensionärspoolen kanske, fast med mysfika och piratstuk. Vi är ju i grunden fortarande ett skepp med snedseglare, men vi är kreativa som få och har kunskap och erfarenhet som täcker en himla massa områden.
Tankar och planer är ju bra, men man måste ju börja någonstans. Hur gör man om man vill bygga ut världens minsta företag till något man skulle kunna leva av i Sverige?
Så här då kanske?
Minns du att jag sa att jag blev inspirerad av jyckens hårfrissa? Och Ettans gymnasieskola?
Bellatrix behövde få sig en riktig skönhetsbehandling inför flytten, så jag frågade folk i den lokala facebookgruppen om det fanns någon damsalong för fyrfotingar i närheten. Nästan alla sa att Vanity Fur var bästa stället i stan så vi googlade dem, men de hade ingen hemsida. Bara en facebooksida. Och det var så länge sedan jag använde fejjan till något annat än just lokalgruppen att jag blev riktigt förvånad när jag såg hur smart det var.
Hundfrissan har en sida där man kan se vilka behandlingar de erbjuder, feedback från deras kunder, och bilder på alla vovvar de tagit hand om. Vill man boka kan man klicka på en messenger-knapp och lämna ett meddelande. Gör man det får man automatiskt ett svar med vilka uppgifter de behöver för att kunna göra en bokning och tala om hur mycket det kommer att kosta.
Jag tyckte det var så jämarns smart att jag genast satte igång att bygga oss en egen bokningssida enligt samma modell.
Den är lite naken än, men fullt funktionabel. Använder du facebook får du gärna titta in och säga hej även om du inte har något behov av våra tjänster. Ju fler som gillar och följer, desto bättre fungerar algon som kontrollerar vem som får se vad.
Har du messenger kanske du kan lämna ett litet meddelande också så vi ser att det funkar som det ska. Då kan du även passa på att tala om ifall WhatsApp är bättre i Sverige. Jag har ingen aning.
Sådärja, nu har vi alltså en facebooksida, men var kommer gymnasieskolan in i bilden? Jomen det ska jag ta och tala om nu.
Ettan, min förstfödda, jobbar på ett yrkesgymnasium och några av hennes klasser läser restaurang och storhushällsutbildningen, eller vad den heter nuförtiden. Du vet vad jag menar. De lagar mat och serverar och fixar catering och matlådor och allt möjligt. Och så postar de fina små matsedlar med veckans erbjudanden på facebook och andra sociala medier.
Du vet redan vad som kommer nu va? Precis så. Jag tyckte det var så jämarns smart att jag genast satte igång att göra oss några egna menyer.
Behöver du hjälp? Vi finns där för privatpersoner och småföretagare när tiden inte räcker till. Så står det på den allra första ”matsedeln” vi postade igår.
Tanken är att vi ska posta flera menykort och på så sätt visa upp fler exempel på uppdrag vi kan ta på oss, men helst vill vi att folk hör av sig och berättar vad de behöver hjälp med.
Jag kommer så klart att berätta mer om det här arbetet allt eftersom. Kanske blir det bara pannkaka av alltihopa, men detta är i grund och botten the pensionsplan jag hade i bakhuvudet när jag började bygga mitt piratskepp för snart sjutton år sedan. Den enda skillnaden är att jag nu får ynnesten att sjösätta den tillsammans med Trean.
Hittills har vi alltså fixat:
🍏 En ny startsida här på Argbiggan
🍏 Om Äppelpaj – en sida om oss och vad vi gör
🍏 Facebooksidan Äppelpaj
🍏 Facebookgruppen Äppelpaj & Andra Bullar
🍏 Email-adressen appelpaj@aswewrite.com
🍏 Vårt första meny-inlägg med den gröna duken.
Den här Argbiggan-bloggen med tillhörande Facebook och Instagram är min hemmaplan för skrivande på svenska. Där ingår så klart även prat om mitt skepp och hur det går med äppelpajandet, flyttbestyren och allt annat jag pysslar med eller funderar över. Här har jag bara varit mig själv så länge att alla sidor och intressen fått vara med på ett hörn. Det känns rätt bra, tycker jag, så vi fortsätter så.
Äppelpajsidan på facebook vill gärna ha fler följare och gruppen är till för den som vill hänga med lite närmare. Kom och var med om du vill – ju fler desto roligare.
Men vet du? Om det inte är något som intresserar dig är det helt okej.
Tack för att du tittar in och läser mina inlägg. Det värmer mitt gamla hjärta mer än jag kan säga.
🤍Kram påre!


