Att hålla nollan, eller nått

Kan vi vara överens om att det är fredag idag? Hela dagen? Bra, då säger vi så.

Det är fredag den tionde april och vi har bara tjugo dagar kvar till Nollpunkten. Dagen vi räknat ner till de senaste etthundrasextio dagarna. Det var ju alldeles nyss känns det som.

Men nu ska vi inte prata mer om det utan istället titta på vad som händer när vi är nere på noll. Svaret är trehövdat som Cerberus, men inte lika surkartigt:

  1. Vi börjar räkna neråt i negativa tal.
  2. Vi ökar tempot på försäljningssidan och lägger större delen av bokförläggandet på hyllan i några veckor.
  3. Vi lyfter locket av vår planerade Äppelpajsverksamhet. 

Ettan och tvåan kommer det så klart rapporter om vad det lider, men just nu och här är det sista punkten på listan vi ska koncentrera oss på. Äppelpajandet.

Nej, det är inte ett nytt företag, bara en ny “produktlinje” om vi ska använda oss av tråkspråk. Om du tänker dig att Stens rederi äger ett flertal gamla skutor redan, så är Äppelpaj som en ny motorbåt i hamnen. Samma gamla rederi, samma gamla ägare, bara en ny serie tjänster och produkter. 

Under Valborgshelgen kommer vi att gå med i en del facebook-grupper och börja presentera oss som två hemvändande svenskar i behov av uppdrag. Som jag sagt tidigare tänker vi oss något i stil med pensionärspoolen, men specifikt inom de områden vi faktiskt kan något om. Sedan jag började skriva om det har vi dessutom fått en del förfrågningar från folk som gärna vill vara med på ett hörn. Det känns väldigt fint.

Men vet du? Tekniskt sett har jag redan utfört mitt första uppdrag. Det var något jag gjorde gärna och alldeles gratis, men jag har bett om en recension på facebooksidan i maj. Fusk? Jo, kanske en smula rå, men jag gjorde ju jobbet. Och personen som fick hjälp var väldigt nöjd med resultatet. 

Vad det var jag gjorde? 

Hjälpte till att vässa en CV så att den matchade personen den skulle sälja. Och idag har jag hittat min första drömkund: min nya hemkommun. De har en hemsida, på engelska, och vill gärna se att engelsktalande företagare hör av sig om de funderar på Sverige. Jag skulle tro att chansen är större om texten inte är så full av fel att det kliar i fingrarna på mig. 

Jag får seriöst tuppjuck när jag ser slarvigt skrivna texter och skyltar från företag som i någon mån förväntas vara just seriösa. På macken spelar det mindre roll. I glasskiosken kan jag väl tänka mig att köpa en mjukglass med sjokladsås. Men på skolan, kommunen, och sjukhuset vill jag gärna veta att den som har hand om kommunikationen kan stava. 

Om du tror att detta innebär att jag har för avsikt att kontakta dem i maj och förklara varför de borde köpa mina tjänster tror du alldeles rätt. Jag har även snokat reda på kontaktuppgifterna till kommunens företagarförening. Det borde rimligen finnas en del ställen som kan behöva hjälp med allt från hemsidor till kalkylblad och AI-kunskap. Och det är bara på småföretagssidan. Privatpersoner behöver ju också hjälp.

Orsaken till att vi inte gjort någon “meny” med specifika tjänster är att jag tror på det här blogg- och facebook-konceptet. Jag kan så klart ha fel, men jag satsar på att ju fler saker vi gör och skriver om, desto fler kommer att höra av sig och undra om vi kan göra något liknande för dem. 

Vad skulle du be om på en restaurang utan meny? Jag skulle bli galet nyfiken och börja ställa en massa frågor. Och det är just det jag hoppas att vi kan göra med Äppelpaj också. Bjuda in till samtal. Titta på vad som behövs och i vilken mån vi kan hjälpa till.

Vad tror du? Skulle du bli nyfiken om någon sa, “Hej, behöver du hjälp?” 

Jag hoppas att svaret är ja. Även om just du inte har något behov av just våra tjänster, vill jag gärna höra vad du tror om själva idén. 

🤍Kram påre! Imorgon ska vi prata om att skämmas.

Lämna ett svar

Upptäck mer från Argbiggan, Äppelpaj och Andra Bullar

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa