Måndag, saru? Den åttonde december? Jamen, då är det väl lika bra vi sätter igång då.
Har du hängt med här ett tag vet du kanske att måndag är den stora admin-dagen. Men innan vi tar itu med det vill jag säga tack till dig som läser mina ord. Det värmer, ska du veta.
Och så vill jag skicka ett alldeles särskilt stort tack till Inger och syster Kickie för fina kommentarer och pepp. 🤍
Okej. Måndag. Då kollar vi alltså statistik, försöker pussla ut vad vi kan göra bättre, och fixar de där tråkjobben man så lätt glömmer. Det är som att kolla oljan, ungefär. Ett trist jobb man gärna skjuter upp, trots att man vet att motorn kan skära sig om det blir ogjort.
Det kanske inte är så himla intressant från ett flyttningsperspektiv vad jag sysslar med, med det är relevant så jag berättar ändå. Just nu är det ju till exempel reatider och många människor letar efter fynd för att rädda julen. Vi har lagt ut tre e-böcker gratis på amazon och vi har hela katalogen (utom skräckisarna) med i den stora Smashwordsrean som börjar idag. Jag ska försöka skriva ett separat inlägg om det sedan ifall någon vill kika.
Med en massa böcker ute på olika reor är det viktigt att hålla koll på vad som säljer. Och att försöka lista ut vad vi kan lära oss av resultaten. Jag ger fortfarande bort fler böcker än vad jag säljer, men jag tror att det kommer att svänga snart. Vi har nyligen börjat översätta våra titlar till flera språk och de första ljudversionerna kommer att landa på YouTube efter årsskiftet.
I övrigt kan jag meddela att det här nya storkokssystemet fungerar alldeles utmärkt. Istället för att hoppa hit och dit mellan olika uppgifter blockar jag av några timmar och jobbar bara med en sak. Förra veckan, till exempel, gjorde jag bilderna och skrev text till sex veckors instagramposter. Och så skrev jag en daglig Substacknotis ända fram till mars. Petar in allt detta i ett kalkylblad så att jag kan gå in varje dag, kopiera en rad och släppa den på rätt plattform.
Oinspirerat? En smula, kanske. Men jag kan förlora så oändligt mycket tid på att ha ångest över vad jag kan och inte kan posta. Vad jag borde skriva om och vad som skulle vara så mycket bättre än det jag hade tänkt. Nu bakar jag tårta med det sociala medie-innehållet. De dagliga posterna och inläggen är som sockerkakan i botten. Alla konton får inte nytt innehåll varje dag, men mitt varumärke skickar ut dagligt innehåll som landar på olika konton och plattformar. Fyllningen kommer i steg två.
När jag lagt upp ett dagligt schema som tar oss ända till Nyårsafton 2027 (!) tänker jag börja om och peta in sånt jag tycker fattas. Och sånt som skulle kunna göra kakan bättre. Små bilder kanske? Roliga memes om böcker och skrivande? Bokcitat? Karaktärsprofiler? Jag har en massa tankar, men tar gärna emot fler förslag. Är det något du vill se mer av?
Sist men inte minst kommer så klart det som gör tårtan till en tårta. Grädden och dekorationerna. Eller så kanske vi kör med marsipan? Eller glasyr? Oavsett vilket är det så klart infallsinläggen jag talar om. Mitt kaospostande. När det landar på toppen av något som i övrigt ser genomtänkt och balanserat ut blir det ju i regel rätt bra. Och när det blir bra säljer vi mer böcker. Så enkelt är det.
Idag är det 37 dagar sedan jag började skriva dagliga inlägg inför Den Långa Flytten, eller The Great Crossing som jag kallar den på engelska. Skillnaden det gör i försäljning, utlåning, och lästa sidor är markant. Även om jag inte ens skriver om böckerna. Det är IKEA-effekten som gört, och den hör ihop med varumärkestänket.
Och nu kommer vi till en bekännelse. Till våren har jag varit skrivcoach i 40 år! Inte på heltid, men jag har ledsagat ”skrivare” av olika slag och inriktningar genom allt från skoluppsatser och universitetsavhandlingar till hela romaner. Det har alltså rört sig om 0både fack- och skönlitteratur från folk som aldrig hade trott att de skulle kunna skriva en uppsats till till en del konstnärssjälar med författardrömmar. Vet du vad de hade gemensamt?
Alla utom de två första hade skitsvårt att handskas med tanken på sig själva som en produkt. Ett varumärke. Något de måste sälja om de ville tjäna pengar på sitt skrivande. Men vet du? Jag tycker också att det är jobbigt. Det är bland annat därför jag har bestämt mig för att inte använda mitt folkbokföringsnamn när jag skriver.
Nu kom jag på en annan grej jag vill skriva om här också, så vi tar väl och sätter punkt för idag. Men vi hörs imorgon igen. Efter att jag ringt och gnylat på tandläkaren, vill säga. Håll tummarna för att jag får en tid där här gången.
🤍Kram påre!
