145 dagar kvar…

Lördag 6 December och det får bli ett kort inlägg idag för jag har tandvärk. Minns du Lina i Lönneberga? När Emil försökte hjälpa henne dra ut tanden? Ungefär så känns det.

Jag har både skrivit och pratat (på video minsann) on mina tandproblem som blivit värre med åren. Och om hur svårt det är att få träffa en tandläkare här. Aldrig har det känts så hopplöst som det gör just nu.

Och vet du vad det värsta är?

Det är självförvållat. 🙄

Jag har ont. Skitont! Och jag kanske kan få träffa en tandläkare på tisdag. Det är långt till tisdag när man har akut tandvärk.

Ja just ja, jag sa ju att det var självförvållat. Tror du mig om jag säger att jag förlorade ett slagsmål med en osedvanligt aggressiv tandborste? Inte? Men så var det. Jag skulle borsta tänderna i torsdags innan vi gjorde kväll. Det var inte lött, för jag var sådär trött som bara en treåring kan bli och hängde väl halvsovandes över handfatet medan jag försökte pensla nötterna.

Kanske nickade jag till?

Kanske var tandborsten besatt?

Själva händelseförloppet är oklart, men ena sekunden satt jag där med tandborsten i näven och nästa svartnade det för ögonen.

En av kindtänderna i nederkäken är helt förstörd och måste dras ut, men som sagt. Kanske på tisdag.

Tror jag försöker sova till dess.

🤍Kram påre

Lämna en kommentar