Argbiggan började som en blogg där jag samlade berättelser om mitt liv, de val jag gjort och de konsekvenser de fört med sig. När vi flyttade till England fick hon namnet Hello, Kära Gamla Sweden efter en gammal slagdänga jag minns från min barndom.
Nu, efter 30 år på egna ben, har hon blivit en del av The Resilience. Jag tror att hon kommer att kunna fortsätta växa och bli bättre så här. Nu får sanning och fantasi – livets berättelser och de sagor vi skapar för att förstå världen bättre – dela på utrymmet och det känns helt rätt.
För vad är egentligen skillnaden mellan saga och självbiografi? Mellan myter och minnesbilder? Människor har alltid använt berättelser för att förstå sig själva, skapa mening i kaoset och sätta ord på sådant som annars inte kan sägas.
När du kliver ombord på mitt skepp får du nu en (väldigt svenskt) lagom blandning av verklighet och fantasi, historia och skrönor, erfarenhet och experiment. Ibland skriver jag om det liv jag lever, ibland om det liv jag drömmer om, och ibland om de liv andra människor lever eller drömmer om.
Men oavsett om berättelserna kommer ifrån “verkligheten” eller är något min vildhjärna kokat ihop så talar de alltid sanning. För sanningen ligger inte alltid i detaljerna, utan i vad berättelsen betyder för den som lyssnar. Eller läser.
Kom och hugg dig en stubbe eller ett par kuddar och slå dig ner här vid brasan. Kanske får du höra en och annan sanning mellan sångerna och gitarrplinket. Eller en lögn så vacker att du önskar att den vore sann. Vad vet man?
Kram påre!
🤍Argbiggan, aka Piratkapten Linnea
Hello, Kära Gamla Sverige! 