Carpe Diem

Ikväll bestämde vi oss för att en sommarkväll vid Themsen, i en av Londons äldsta pubar, är en sådan där tradition som man vill hålla fast vid. Vi körde genom stan på väg för att köpa lite material till ett projekt när vi åkte förbi stället där vi njöt av livet vid ungefär den här tiden förra sommaren. Då vände han om, Livskamraten min.

Vi struntade i måste, slog oss ner vid vattnet och bara njöt av livet och tillvaron.

Här vid de gamla rom- och tobaksdockorna känns det som om tiden stannat. Med benen dinglande over kajkanten sitter vi och ser in mot stadskärnan där pulsen är hog och tiden tycks flyga ivag. Men just här finns ingen stress. Ingen brådska. Inga måsten. Bara vi två. Och våra drömmar.

Guinness, rostade nötter och en stilla stund tillsammans. Vad mer kan man önska sig en kväll som denna?