Med en enkel tulipan

Idag fyller Livskamraten ar, men det ar en hemlis. Han gillar inte fodelsedagar nagot vidare.

Han är en sån där tråkmåns som tycker att alla dagar ar viktiga och att de viktigaste av alla ar de da man helt spontant tar sig tid att bara vara och njuta av livet nu och har. Darfor kanns det helt ratt att titta tillbaka till den dag i Juli forra aret da vi pa vag fran Punkt A till Punkt B bestamde oss for att strunta i arendet och smita ner till en av de aldsta pubbarna langs Themsen.

Vi bara satt dar och dinglade med benen over bryggkanten, lyssnade pa havet och faglarna, kande dofterna, sog pa en Guinness och bara njot av att vara tillsammans i sommarkvallen.

Livet ar allt bra harligt!