Allt man missar när man bor långt ifrån varandra
Måndag 17 November. Vi har admin på schemat, men det kan prata mer om imorgon. Idag tänkte jag nysta vidare på tråden vi följde igår. Minns du? Det var ju det där med allt man missar när man bor långt ifrån varandra.
Mellan rutten fisk och utskitet plommonmos
Söndag. Idag stod spökhistorier på agendan, men det enda spöket jag såg var min egen spegelbild. Lite oförskämt kan jag tycka när jag tog mig samman och masade ändan till badrummet trots att sängen var så varm och skön.
Hur korkad får man lov att vara, liksom?
Lördag. Idag hade jag tänkt skriva en "kontaktannons" för att beskriva vår lilla enhet och vad vi letar efter i ett svenskt boende. Nu bidde det inte så, för igår var en riktig skitdag som slutade med att treåringen i mig gav upp och grät sig till sömns under täcket…
Att köpa julklapp till sig själv
Det bidde en julklapp till mig själv på Black Friday-rean i år. Jag har varit motsträvig som tusan, men ska det förändras och förnyas så ska det.
Jag, en sängliggande historieberättare
Jag är en svensk 50-plussare bosatt i London. En funkis med icke fungerande immunförsvar. Jag är Mamma och Mormor. Sedan 2013 är jag mestadels sängliggande. En utrangerad grönsak.
Att det ska vara så jävla svårt att lyssna…
Jag blir fullkomligt skogstokig när andra människor tycker sig ha tolkningsföreträde när det gäller vårt liv, vår förmåga, vår behandling, hur mycket tid vi behöver till en viss uppgift, eller hur vi känner...
Om hjärngympa och förlorade minnen
Alla tjatar om vikten av att träna och hålla igång, och det är väl inget fel med det. Men jag skulle bra gärna vilja veta varför ingen vurmar för vikten av att hålla igång hjärnan.
Om funktionshinder och nätbaserat lärande
Jag funderar på att göra en studie någonstans i gränslandet kring pedagogisk och teknisk tillgänglighet kontra flexibilitet och individanpassning.
Nej, men man skulle kanske ta och läsa någonting
Något jag är oändligt tacksam över är att jag tidigt fick lära mig att läsa, och att det här med att gå på biblioteket och låna böcker var en vana som skolan nötte in i oss redan från första klass. Sedan hade jag också turen, eller privilegiet om man så…
Äntligen finns det en smula hopp…
I torsdags hade vi finbesök. Inte bara en, utan hela två (!) specialistsköterskor kom för att starta yngsta dotterns biologiska terapi. Hon hade dessutom bett intensivsjuksköterskebrodern vara med, så totalt tre syrror...
Nais låter ju fett nice alltså…
Funkisar (funktionshindrade) som vill plugga i Sverige kan få så kallat pedagogiskt stöd. Jag vet inte exakt vad det innebär i Sverige, men jag antar att det är ungefär samma som här. Man kan få hjälp med...
Fyra år som oduglig…
Idag har jag, officiellt, varit oduglig i fyra år. Det var nämligen den 20 augusti 2012 som jag beviljades DLA (Disability Living Allowance), ett skattefritt bidrag för funkisar som har problem med sin rörlighet...
Ordet nålbrev har fått en ny betydelse
I fredags kom det äntligen, det där nålbrevet vi gått och väntat på så länge. Yngsta dotterns evighetslånga plåga är förhoppningsvis snart förpassad till de mörkare vrårna av vårt bakomflutna och kanske, kanske kan vi våga hoppas...
50 dagar till 50…
Idag är det tydligen 50 dagar tills jag blir 50. Det känns rätt märkligt får jag säga. När jag var liten var det som ingen skillnad mellan 50 och 100. 16 var idealåldern och allt äldre än det var gammalt som gatan. Typ.
Jädrar anacka, jag tror jag har fått napp…
I våras funderade jag mycket på livets villervalla. Framför allt funderade jag mycket kring hur man går vidare när allt man drömt om och hoppats på gått förlorat. Det är ju inte särskilt ovanligt att sådant händer...
